En liten detalj bara...

Ateljé Living Room

Jerry Linder

www.MilkRiverUniversity.se

Moffas@Spray.se


Kristinas lustiga trädgård

Det fanns en gång en substans i cosmos som hette eter, den finns inte mer; inom vetenskapen! Dock finns den inom radiotekniken; radiovågorna rör sig i etern.

En gång för länge sedan planterade jag åtta krusbärsbuskar. Varje år beskar jag dem men resultatet blev inte det jag hade tänkt mig. Fastän jag klippte grenarna så att de skulle fördela sig runt om, blev buskarna längst ut åt vardera hållet
(de stod på en halvcirkel) deformerade. Det där pågick några år tills jag äntligen fick en aha-upplevelse och insåg att det var träden vid sidan om de yttersta buskarna som på ett underligt sätt kastade en osynlig skugga över dem.

Efter den dagen ser jag detta fenomen överallt i naturen. Jag ser också hur grenarna söker solens energigivande strålar. Hur somliga som inte längre nås av solljuset vissnar, medan andra tränger sig före och mår gott.

Inte nog med det; jag ser hur träd kan vrida sina fibrer runt stammen. Det märks tydligast på granar. Jag har flera bra bilder på detta, hur fibrernas skruvade form syns tydligt när barken lossnat och fallit till marken.

Det finns krafter i naturen och kulturen som vi ännu inte har förstått.

Den röda tråden i mitt liv har dragits fram i många miljöer. På landet och i staden, bland arbetare och bönder och bland akademiker, och politiker samt fackföreningsfolk; och jag ser hur människorna i vårt samhälle i vår tid blir deformerade på samma sätt. Hur en grabb kan tryckas ner och börja vrida sig ur sina föräldrars grepp och sälla sig till grupper med likasinnade. Hur en annan pojkelyfts upp av sin miljö och når svindlande höjder. Det finns något som inte går att se, men som ändå verkar i vår kultur.

I religionen känner vi ordet ande, och jag tror att det jag beskrivit här ovan handlar om just det fenomenet.

Ande, andas, syresättning. Lätt att inse att en förbränningsmotor behöver luft och en människa likaså för att cellandningen skall fungera. Utan andning, ande, ingen framfart, ingen tillväxt.

Vårt samhälle (uppehälle tillsammans) är som en planta som kräver god jordmån och värme i lagom dos, samt vatten. Men...den behöver också tuktas för att bli ett fint exemplar. På samma sätt är det med människan.

Ett helt samhälle måste ha sina lagar. Den skrivs i en god anda, dock är bokstaven och andan inte detsamma, det måste alltid bli ett glapp. Det är bokstäverna som syns, och andan måste alltid tolkas fram; och det är lite si och så med det eftersom
tidsandan varierar.

Vad är då tidsandan?

Jag vänder mig då till Ingvar Åstrands upptäckt. Det hanlar om hur en elektromagnetisk vågrörelse, t.ex. ljus, rör sig i rummet och tiden. Hur en stråle från en stjärna, oändligt långt borta, deformeras och försvagas på sin väg mot betraktaren. Och detta med en viss konstant, vilket råkar vara Planks konstant.

Så kommer vi till min egen fråga i detta sammanhang: - Vad åstadkommer uppbromsningen och deformationen? Etern säger jag, och bryr mig föga om vad
Svenska Akademin säger. Jag tror ändå inte att det är dags för mig att för Nobelpriset inom en snar framtid. Det blir nog postymt...

Men vad är då etern för något? Jo, andra elektromagnetiska strålar från alla himlakroppar i hela cosmos. Det finns liksom en mångdimentionell filt, ett fält där allting rör sig i, och det är därför allt går i vågor.

Tillbaka till naturen, en del av cosmos.

Mina buskar ville inte leva i det fält av strålar från träden, därför avvek de från det normala mönstret. Ungdomar som inte får växa i en positiv miljö kommer förr eller senare att gå ifrån den gängse moralen. Människor som sitter nära kassakistan kommer snart att inse att om de vrider på bestämmelserna sins emellan kommer de att kunna sätta ner fingrarna i syltburken, en efter en, bara man håller käft. Därmed förvrids hela samhällsordningen.

Nu har tre astronomer fått dela på priset i fysik. De har nu så gott som bevisat att det cosmos som vi alla lever i expanderar; som Einstein sagt.

Så är det i Kristinas lustiga trädgård också! Små frön gror och en planta växer och växer tills den inte växer mera, men istället mognar och sätter frukt i form av blommor som lockar andra individer att komma och samarbeta.

- Ingen man är en ö -. I ett samhälle måste alla samarbeta; men alla är inte lika. Somliga är hantverkare, andra transporterar det hanverkarna behöver av ämnen, och så forslar de de färdiga produkterna ut i världen. Andra gör affärer och skriver fakturor o.s.v..

Så finns det en kategori som sitter på kassakistan, och det är de som har bäst förstånd för sådant, t.ex. de som betalar ut Nobelpriset, som bedömmer forskningsresultat. Tänk om de bedömer fel. Tänk om det inte alls är så att planeter, solar och galaxer drar iväg från varandra med en vådlig fart, tänk om det är så som Ingvar sa, att det bara ser ut så, att det är energin från varje källa som går förlorad under resans gång, precis som bensinen i min bil. Det handlar om dopplereffekten. Det blir samma sak i båda fallen. Men vad betyder det för våt tänkande? Vi får inte bre ut oss hur mycket som helst, vi har bara en jord!

Vad är en människa?

För en människa blir det likadant. Man brukar säga att en mor kan försörja fem barn, men fem barn kan inte försörja en mor. En person kan idag brytas ner och gå förlorad, fastän hon gett allt till samhället; då är det något fel!

Vårt samhälle håller på att gå sönder, globalt. Dollarn förlorar i förhållande till kinesisk valuta och samhället håller på att byta kostym. Kineser flyttar 600 arbetare inom våra gränser när Volvo går dåligt, och SAAB väntar på att Kinas ledning skall bestämma sig.

Kan du se likheten med krusbärsbusken invid trädet?

Bo Strömstedt har sagt att Carl Jonas Love Almqvist har skrivit:
- Bara Sverige svenska krusbär har!

Nu är jag inte lika säker...