Ateljé Living Room
Jerry Linder
www.AkterKastellet.jerrylinder.se
Mobil: 46 0707 534 539
BriggenTageDanielssonsHjärta
På Skeppsholmen byggde entusiaster ett skepp, en brigg, efter ritningar som var från ett annat skepp som byggdes i två exemplar. Det var Stockholmsbriggen, som kronprinsessan Viktoria fick döpa till Briggen Tre Kronor af Stockholm. Förlagan var Gladan och Falken, vilka finns idag med plåtskrov som skolskepp. Jag såg dem en sommar vid Skeppsholmen och på strömmen då prinsessan gifte sig med sin Daniel.
Jag var med en tid på Skeppsholmen när man hade satt upp spant och de nedre borden.
Meningen var att jag skulle deltaga i utbildningen av informatörer. Jag tänkte att en dag skall jag grunda en utbildningsanstalt i Vårdinge där mina döttrar och mina fem barnbarn bor. Samtidigt började jag fabulera med "Rumpnissarna"; vi skulle fara till Kurreduttön i Söderhavet, och då måste vi bygga en båt, vilket vi också gör i sagans värld. Det är den båten som först heter Optimistbåten, och sedan uppgraderas allt som tiden lider. När vi ränt båten rakt in i Korpberget och bildat företget Moffa&Co då får en flotte som vi räddar bli en skola: MilkRiverUniversity.
Nu är det dags att uppgradera universitetet och inrymma en missionstation när vi är på väg mot Porto Novo, som ligger vid Benins del av Slavkusten. Förr hette Benin Dahomey och det var där Amazoner (kvinnliga krigare vaktade kungens slott). Dessa var också kvinnor som utnyttjades sexuellt och blev könsstympade för att tillfredsställa männen. I Dahomey bygde man trummor av särskilt slag. Det var trädstammar med x-form, de kallas Djambé. Trummor var något man kunde traktera, man hade särskilt god känsla för rytmer. Man kunde spela flera rytmer samtidigt; det kallas polyrytmer. Idag säger vi att jazzen föddes just i Dahomey.
När negerslavarna kom till Tahiti hade de rytmerna med sig. Där fick de inte sjunga sina kampsånger för slavägaren. Det kunde hetsa upp slavarna till uppror, därför fortsatte de att utveckla sina trumrytmer.
Många vackra negerflickor blev upptagna i slavägarens familj och födde hans barn som man kallade creoler. När negrerna kom till New Orleans utvecklades creoljazzen och många färgade pojkar blev mycket duktiga jazzspelare. En av dem var Luis Armstrong som förde sitt spelsätt över till Europa; till och med till Doktor Martinsgatan där Fantomerna på Gulagårn stod utanför ungdomsgården och spisade. När Jazzkillarna gick ut med sina instrument gick vi in med våra; inspirerade av Tommy Steel och Elvis Presley, samt Rockens fader: Bill Haley. Vi började nämligen uppe hos Bosse när hans morsa inte var hemma. Det var rock med fyra lock...ja rock around the clock.
Sedan dess har mycket skett med oss. Bosse åker runt i Norden och hänger broar. Han var här och lagade motorvägsbron för tjugo år sedan, och när vi fick nya bron från som ligger paralellt med motorvägsbron var det hans arbetslag som installerade själva klaffarna, då en stor kran från Hamburg och en pråm från Bremen kom till uthamnen för att göra lyftet. Jag var där och har gjort en dokumentärfilm med Bosse i huvudrollen.
Linkan spelar fortfarande på sina gitarrer. Han har dokumenterat allt från ungdomsårens spelningar, en del tillsammans med Togge, som drog igång det hela med skiffel. Det blev två band i vår åldersklass: Hecto´s och GOBEC´s.
Men Togge är den som kommit längst att göra film, ga han har alltid varit intresserad av film, och det var han som fick köra projektorn i skolan när vi samlades i salen innanför podiet i Stora Hallen. Men Togge är inte färdig än, han går nu en film om Ulf Ingvall som tillhör vår krets. Uffe är spiker på Fantomenfilmen som Leffe Thorsson filmade på Gulagårn då vi hade en tiokamp i Fantomens IK.
Lasse spelade gitarr och mandolin. När grabbarna slutade med skiffle och jag sålt min kontrabas, med vilken jag och Bosse, som också hade en bas, tog oss till Nalen tillsammans med de andra grabbarna, och spelade på samma scen som Burken.
Burken kom sedan till vår ungdomsgård och repade med grabbarna som fortsatte att spela. Det blev Kent Jonny´s och Diamons. Lasse och Togge spelade i Diamonds.
Det finns ett filmklipp från en lokal i grusåsen (Tjuren) där LångErik dansar i trans, uppeggad av dansande jäntor. Lasse har drivit ett företag i ventilationsbranschen alltsedan unga år. Han vet hur man håller ihop ett företag.
Det klart att jag måste presentera Berra, Lilla Berra, som jag gärna vill säga, ty han var ju några år yngre än oss när vi började med musiken. Hans bror som var några år äldre var också med i Hecto´s. Det var Togge, Lasse, Hasse och Berra, och jag. När jag la av ett tag, innan jag köpte basen, kom två av mina klasskamrater, Meinking och Lernmark med.
Berra är den enda som är musiker på allvar, han har spelat många år med Sven Zetterberg i Chicago Express.
Det var vi grabbr som träffades i Bågskytteklubbens lokal i Lina för lite sedan. Det är märkligt vad vi allihop behåller våra karaktärer. Våra specialbegåvningar har odlar vi fortfarande efter 50 år, trots att vi träffats högst sporadiskt fram till vårt femtiårsår. Det var då vi fortsatte på Fantomenfilmen som jag lånat tillbaka av Leffe där filmen var deponerad och är det alltjämt. När Lasse fyllde hade Togge Linkan och jag preparerat filmen så att den blev en hyllning till Lasse. Sedan filmade jag hela året ut, ända till Bosses födelsedagsfest i december.
Sedan har Togge och jag samlat film från allmänheten genom att annonsera i tidningen, och därefter har Togge gjort några filmer som vi sett vid olika tillfällen då vi träffats. En träff hade vi på Skogshöjd där vi satt alla grabbar och en del tjejer, bland andra min kusin Ingrid som jag tyckte hörde dit. Hon var med i Södertälje Bluesförening, syster till Ingemar Linder som också spelat bas.
En annan gång visades Togges film på vår klassfest högst uppe i Torekällskolan där vi gick i första och andra; Linkan, Togge och jag; och Ruben som bodde i 4:an.
På Konsthallen i Luna har Togge visat en kort film om rivningen av stadskärnan och när några nya huskomplex var uppbyggda; bland annat finns Gunnars Hörna med. Det var Leffes mamma, Aurora Thorsson som skaffade sig en superåtta i tid att kunna föreviga en del vyer över gamla tider.
En gång har Togge visat något liknande på Edtrad, men det är inget jag kan återberätta för det har varit okänt för mig till helt nyligen. Men det är säkert inte sista gånger som alster från Gulagårn visas offentligt, ty nu är vi på gång igen.
Om du tittar en gång till på titeln på den här revyn, blir du säkert lite konfunderad som vanligt: - Vad har han nu hittat på?
Jag är uppfostrad i en socialistisk anda, där var och en fick komma med sitt och leverera i en gemensam pott.
Idag har vi nått vägs ände när det gäller att hålla på sig själv, starta eget och privatisera viktiga enheter i vårt samhälle, i Europa, i Världen. Vi är ju globaliserade nu.
Vi tjänar inte på att gå vidare i den riktningen. Nu gäller det att hitta stilen igen där var och en får dansa som han och hans partner har lust, utan att störa den allmänna ordningen.
För dem som har varit stökiga får vi lov att vara lite frikostiga och förlåta, sedan sätter vi på en ny platta och bjuder upp till dans igen.
Därför har jag tänkt att söka efter en Cordelia, en flicka i stil men vår Kerstin i vår klass, hon som spelade Pippi Långstrump i Gamla Folkets hus.
Ja då vet ni vem Cordelia är. Jag är dock inte riktigt säker själv, men eftersom skivan ligger på skivtallriken och tonerna går så lätt på grammofon, måste jag snabbt få syn på någon som jag vågar bjuda upp, där är hon.
- Vad heter du, min sköna? - Cordelia! - Angenämt! - Såhh...
Ok, nu var det gjort, och det klart att den biten som var så bra att dansa till var slut; få se nu vad sätter de på nu...vals, satan också, men det måste gå.
Cordelia kan, och vi valsar ut på verandan och så går det som det går...
Vi har ett avtal, Cordelia och jag. Nästa resa med Briggen tar hon rodret och jag blir kapten så klart. Vi skall tillbaka till Västafrika och Dahomey (Benin) och där skall vi hålla skola för tonåringar som vill lära ut dans, för färgade ungar kan...
Nu har jag fått den styrman jag vill ha, gäller bara att få rika sponsorer som kan finansiera vårt projekt:
CordeliasJambaCaramba...men kanske hette hon Kamelia, det visar sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar